♥ Dag 8 – Ett ögonblick
Nu ska jag skriva om det absolut första jag kom att tänka på när jag läste "ETT ÖGONBLICK"!
En dag i juli ringde en nära och kär vän till mig.
Vi hade bestämt att vi skulle ut och dansa en helg...
men hon ringde för att berätta att de inte kunde följa med.
Istället var de inlagda på sjukhus för att deras barn blivit sjuk.
Jag vill inte och tänker inte gå in på något mer runt detta...
många vet nog vad jag menar men jag vill inte berätta om det.
Men just detta "ETT ÖGONBLICK"....
...ett ögonblick som jag aldrig aldrig i hela mitt friska liv kommer att glömma.
Det är det värsta jag varit med om i hela livet...att få detta beskedet...
det gick rakt in i hjärtat...det malde i huvudet och hjärnan ville inte ta in det!!!
VARFÖR???
HUR???
ETT LITET BARN???
FINNS DET NÅGON ANLEDNING???
VAD FÖR GOTT KAN KOMMA UT AV DETTA???
ja som Ni förstår så var det mycket aktivitet i huvudet.
Och då är det inte jag och min familj som blivit drabbad!
Jag kan aldrig aldrig sätta mig in den känslan som måste ha infunnit sig hos dem när de fick beskedet...
jag kan bara tänka...
Jag beundrar alla som går igenom något sånt här....de är så starka och får svara på så många många frågor från oss som inte vet...
De är några riktiga kämpar....hjältar!
En dag i juli ringde en nära och kär vän till mig.
Vi hade bestämt att vi skulle ut och dansa en helg...
men hon ringde för att berätta att de inte kunde följa med.
Istället var de inlagda på sjukhus för att deras barn blivit sjuk.
Jag vill inte och tänker inte gå in på något mer runt detta...
många vet nog vad jag menar men jag vill inte berätta om det.
Men just detta "ETT ÖGONBLICK"....
...ett ögonblick som jag aldrig aldrig i hela mitt friska liv kommer att glömma.
Det är det värsta jag varit med om i hela livet...att få detta beskedet...
det gick rakt in i hjärtat...det malde i huvudet och hjärnan ville inte ta in det!!!
VARFÖR???
HUR???
ETT LITET BARN???
FINNS DET NÅGON ANLEDNING???
VAD FÖR GOTT KAN KOMMA UT AV DETTA???
ja som Ni förstår så var det mycket aktivitet i huvudet.
Och då är det inte jag och min familj som blivit drabbad!
Jag kan aldrig aldrig sätta mig in den känslan som måste ha infunnit sig hos dem när de fick beskedet...
jag kan bara tänka...
Jag beundrar alla som går igenom något sånt här....de är så starka och får svara på så många många frågor från oss som inte vet...
De är några riktiga kämpar....hjältar!
Kommentarer
Postat av: Annica
Jag kan bara hålla med, de är verkligen STORA kämpar! De finns i tankarna hos en dag som natt. Men jag ser ingen annan lösning än att allt ska gå bra!
Kram
Trackback
