.

Malört (Artemisia absinthium) är en art i familjen korgblommiga växter. Det är en flerårig ört med silvergrå blad. Den är släkt med gråbo (Artemisia vulgaris), dragon (Artemisia dracunculus) och åbrodd (Artemisia abrotanum).

Namnet "malört" syftar på dess påstådda men tvivelaktiga förmåga att skydda kläder mot mal. Ett verksammare medel mot dessa är "persiskt insektspulver", de torkade och pulvriserade blomkorgarna av den hos oss med lätthet odlade rosenkragen (Pyrethrum roseum).

Örtståndet av malört blir inte så högt som hos gråbo; stjälkar och jordstam är mycket sega; bladen är glänsande av mjuk, tilltryckt hårighet av gråaktig silverfärg; blommorna är mer lysande gula än hos gråbo, och som planterad försvarar malörten sin plats bland våra prydnadsväxter.

Malört växer på torra, steniga, varma platser, i synnerhet ruderatplatser, utbredd över södra hälften av Sverige, Norge och Finland. Den blommar på eftersommaren och hösten.

Växten är en vanlig brännvinskrydda, och används som färsk eller torkad i bäsk. Den används också som krydda i vissa viner, såsom vermouth. Som torkad utgör den också en av ingredienserna vid tillverkning av absint. Det har länge hävdats att substansen tujon, som återfinns i Malört, gjorde denna dryck särskilt farlig att inmundiga. Även om det idag är ett omstritt faktum, skall denna substans påverka- och skada det centrala nervsystemet, samt kunna orsaka svindel. Hela örten har ytterst besk smak och sprider vid söndergnuggning en genomträngande lukt.

Malörten har länge fungerat som medicinalväxt, och då främst för att behandla olika typer av magåkommor. Man har kunnat visa att den använts såväl i det gamla Egypten, som i antikens Rom och Grekland. Redan under antiken förlorade dock medicinmännen sitt monopol på växten, då den introducerades som smaksättning i vindrycker.